Detta inlägg om fara och risk är en del av ett samarbete mellan neurovetenskapsmannen Alison Bernstein och biologen Iida Ruishalme. Fel i riskuppfattningen är kärnan i så många frågor inom vetenskapskommunikation att vi anser att detta är ett viktigt ämne att utforska i detalj. Den här serien är korsvis publicerad på SciMoms och Thoughtscapism.
Skillnaden mellan fara och risk är en kritisk distinktion
Fara och risk beskriver två olika men besläktade begrepp. Skillnaden kan låta som en oviktig jargongfylld distinktion, men skillnaden är avgörande för att förstå rapporter om faror och risker.
- En fara är ett agens som har potential att orsaka skada.
- Risken mäter sannolikheten för att en fara ska orsaka skada.
Farormar blir till risker först när det finns en exponering. Hajar är en fara. Men om jag aldrig går nära havet har jag ingen exponering för hajar och löper ingen risk för en hajattack. (Visserligen är risken för hajattacker faktiskt mycket liten även om man går i havet). Trots denna skillnad tenderar vi att betrakta alla faror som risker, oavsett vår exponeringsnivå.
Videon från Risk Bites (som också är inbäddad längst ner i artikeln) förklarar denna distinktion mycket väl.
Hasardklassificeringar är inte riskbedömningar
Ett område där denna förvirring mellan fara och risk är mycket synlig är i klassificeringen av carcinogener. Identifiering av faror är det första steget i riskbedömningen, men är inte i sig själv en riskbedömning. Vi ser dock konsekvent rapporter om faroidentifiering som presenteras som bevis på faktisk risk.
Dessa problem är särskilt framträdande i samband med rapporterna från Internationella byrån för cancerforskning (IARC). IARC har fått kritik från vetenskapsmännen för att inte vara tydlig i sin kommunikation av faror och risker. I ett dokument från 2016 (Classification schemes for carcinogenicity based on hazard-identification have become outmoded and serve neither science nor society) kritiserar toxikologer uttryckligen sådana klassificeringar och efterlyser i stället modernare tillvägagångssätt som bygger på både faro- och riskkaraktärisering.
Om vi tittar på IARC:s klassificeringar i detalj blir det uppenbart varför det är problematiskt att enbart förlita sig på information om faror. Som Ed Yong skrev 2015 i The Atlantic i ”Beefing With the World Health Organization’s Cancer Warnings”,
Dessa klassificeringar är baserade på styrkan i bevisningen, inte graden av risk.
Två riskfaktorer skulle kunna slussas in i samma kategori om den ena tredubblar cancerrisken och den andra ökar den med en liten bråkdel. De skulle också kunna klassificeras på samma sätt även om den ena orsakar många fler typer av cancer än den andra, om den påverkar en större del av befolkningen och om den faktiskt orsakar fler cancerfall.
Så dessa klassificeringar är inte avsedda att förmedla hur farligt något är, bara hur säkra vi är på att något är farligt.
Men de presenteras med ett språkbruk som helt fördunklar den distinktionen.
Detta är en kritisk distinktion. Bevisstyrka återspeglar hur säkra vi är på att något kan orsaka skada (i det här fallet orsaka cancer). Graden av risk återspeglar hur mycket en förening ökar risken, hur många människor den ökar risken hos, eller hur många fall av cancer som orsakats av den föreningen. Det är också viktigt att notera att risken är en sannolikhet för skada och att den inte återspeglar hur allvarlig skadan är; den representerar bara förändringen av att skadan inträffar. IARC:s kategorier är ett förvirrande mått på uppgifternas kvalitet, inte ett mått på hur riskfylld exponering för denna kemikalie är.
Denna grafik från Compound Chemistry och det tillhörande inlägget visar vilka exponeringar som faller in i dessa kategorier.
Rökning och köttätande
Här är ett exempel som belyser den förvirrande karaktären av dessa klassificeringar: Rökning och köttätande ingår i samma kategori (grupp 1). Men enligt Compound Chemistr
Enligt Cancer Research UK orsakar rökning 19 % av all cancer; däremot anses endast 3 % av all cancer orsakas av bearbetat kött och rött kött tillsammans. För att sätta detta i lite mer perspektiv uppskattar man att 34 000 dödsfall i cancer världen över varje år orsakas av kost som innehåller mycket bearbetat kött, jämfört med 1 miljon dödsfall per år på grund av rökning.
Vidare har vi starka bevis för att båda kan orsaka cancer, men de utgör helt klart olika stora risker. Är du förvirrad än? Det är inte förvånande. Som Ed Yong skriver i den ovan nämnda artikeln är dessa klassificeringar ”förvirrande” för människor.
När vi som föräldrar och konsumenter ser dessa klassificeringar kan en förståelse av skillnaden mellan fara och risk hjälpa oss att hålla risker och faror i perspektiv.
Om du vill läsa mer om olika aspekter av riskuppfattning kan du se de andra delarna i serien, som denna artikel tillhör:
Risk i perspektiv
- Skillnaden mellan fara och risk är en kritisk distinktion.
- Alla faror är inte lika.
- Nollrisk och nollexponering är omöjliga förväntningar.
- Populationsrisk är inte samma sak som individrisk.
.