Amerikansk konsumtionstillväxt har varit ovanligt långsam sedan den stora recessionen 2007-2009. Signalerar detta antagandet av vad två reportrar från Washington Post beskriver som en ”nyfunnen försiktighet” och en permanent förändring i konsumentpsykologin? Två nyligen genomförda studier motsäger denna syn på de amerikanska konsumenternas ”nyfunna” karaktär och visar att den amerikanska konsumismen lever och frodas.
Min egen forskning om konsumism stöder slutsatsen att anledningen till att amerikanerna förblir fästa vid en konsumistisk livsform är att den fyller den religiösa funktionen att förse dem med ett svar på det existentiella problemet med mening.
I min forskning definierade jag konsumism som en livsform som offrar andra medvetet värderade varor för att maximera konsumtionen av ekonomiska varor, trots att denna konsumtion överstiger alla objektiva mått på behov.
En markör som jag använde för att lokalisera konsumism i det amerikanska samhället var huruvida ett hushåll offrade besparingar för ökad konsumtion samtidigt som dess inkomst ökade.
Med hjälp av denna indikator fann jag att konsumism har fortsatt i alla hushållstyper och alla ekonomiska klasser ovanför fattigdomsgränsen sedan början av 1980-talet.
Två nyligen genomförda studier – en av U.S. Federal Reserve Board och en av J.P. Morgan Chase Institute – visar att de amerikanska hushållen, trots stagnerande inkomster och större exponering för ekonomiska risker, fortsätter att överprioritera löpande konsumtion framför sparande.
Enligt Federal Reserve Board upplevde 24 procent av de amerikanska hushållen någon form av ekonomisk svårighet under 2014, men 45 procent rapporterade att de inte hade en nödfond som täckte tre månaders utgifter och 47 procent sa att det skulle vara en utmaning att hantera en oväntad utgift på 400 dollar.
J.P. Morgan Chase Institute konstaterade att med undantag för toppinkomsttagare saknade amerikanska hushåll över hela inkomstspektrumet de likvida tillgångar som de skulle behöva för att klara av negativa chocker i inkomst och konsumtion.
Den amerikanska konsumtionskulturen är ständigt engagerad i konstruktionen av tecken genom att associera betydelser med konsumtionsvaror. När konsumenter köper varor har de dessa teckenvärden. Ekonomiska varor är aldrig bara bruksföremål.
Denna konsumtion blir till konsumtion när en individ köper och visar dessa tecken för andra med den omedvetna avsikten att skaffa sig ett socialt erkännande som grundlägger hans eller hennes personliga betydelse i en gemenskap och därmed överskrider hans eller hennes individuella dödlighet.
Konsumtionens religiösa karaktär förklarar dess utbredning i alla samhällsklasser och hushållstyper, de positionella och omedvetna processerna bakom en stor del av dagens konsumtion, och det begränsade inflytande som kan påvisas empiriskt för reklam.
Det förklarar vidare varför konsumismen expanderade snabbt under 1970- och 1980-talen, då konkurrerande källor till mening i västerländska kulturer – framstegsideologier, karriärism, nationalism och kyrkor som bygger på sociala konventioner – förlorade sin trovärdighet och effektivitet.
Konsumtionens religiösa natur förklarar också varför konsumismen är utomordentligt svår att förändra. Att överge konsumismen innebär att överge det som ger en person försäkran om att hans eller hennes liv är viktigt. Detta är endast möjligt om den person som lever i en konsumistisk kultur ändå kan säkra sin betydelse i en annan källa till mening.
Det faktum att konsumismen förblir stark i USA trots stagnerande löner, ökande ekonomisk osäkerhet och dåligt fördelade ekonomiska möjligheter gör det särskilt svårt att ta itu med dessa ekonomiska frågor politiskt.
Även när den är drabbad av ekonomiska utmaningar är en konsumistisk livsstil psykologiskt viktig för den person som använder den för att säkra sin personliga betydelse.
Den nuvarande ekonomins lönestagnation och inkomstosäkerhet utgör hot mot upprätthållandet av en konsumistisk livsstil.
Detta gör det mer sannolikt att de som förlitar sig på denna livsform kommer att överge sina åtaganden gentemot nationens gemensamma offentliga företag, såsom offentlig utbildning och socialförsäkring, om denna inåtvändning gör det möjligt för dem att bevara sina egna konsumtionsbaserade identiteter.
Det är också mer troligt att de kommer att överge sina åtaganden gentemot personer som lider ekonomiskt. Långsiktiga hot som klimatförändringar är till och med mindre sannolika att behålla deras intresse än nuvarande ekonomiska utmaningar.
Om vi förstår religion så som teologen Paul Tillich gör – som det som individer använder för att besvara frågan om existentiell mening med sina liv – då har USA:s politiska dysfunktion sina rötter i konsumtionismens religiösa dysfunktion.
Alla former av liv som söker mening på ett sätt som skadar jaget och samhället kan överskridas, menade Tillich, genom att grunda den personliga meningen genom en existentiell tillit till löftena i – för honom – den kristet-religiösa traditionen. En individ som befrias från behovet av att konstruera och säkerställa sin egen betydelse kan rikta in sig på allas välbefinnande, inte bara på sig själv.
Enligt socialpsykologen Ernest Becker uttrycker en kultur en dominerande strategi för att förneka existentiell förtvivlan och ge mening åt individuella liv. En kultur som möjliggör självuppoffring för det gemensamma bästa och för framtida generationer är därför en kultur som underlättar en existentiell tro som säkrar meningen med det egna livet.
Så länge den amerikanska kulturen misslyckas med att tillhandahålla en grund för personlig mening som uppmanar till självuppoffring för det gemensamma bästa och för framtida generationer, kommer USA att förbli oförmöget att möta sina nuvarande ekonomiska, demografiska och miljömässiga utmaningar.
Becker, Ernest. The Birth and Death of Meaning, New York: Free Press, 1971.
Farrell, Diana och Fiona Greig. ”Weathering Volatility: Big Data on the Financial Ups and Downs of U.S. Individuals”. Washington, DC: J.P. Morgan Chase Institute, maj 2015.
Harlan, Chico och Sarah Halzack. ”Varför känner sig inte amerikanerna bättre om ekonomin?” The Washington Post, 30 maj 2015.
Larrimore, Jeff och Mario Arthur-Bentil, Sam Dodini och Logan Thomas. ”Rapport om det ekonomiska välbefinnandet hos amerikanska hushåll 2014”. Washington, DC: Board of Governors of the Federal Reserve System, maj 2015.
Tillich, Paul. ”Om idén om en kulturteologi”. I Visionary Science: A Translation of Tillich’s ”On the Idea of a Theology of Culture” with an Interpretive Essay, ed. Victor Nuovo, 19-39. Detroit: Wayne State University Press, 1987.
Image Credit: Felipe Vidal / flickr Some RIghts Reserved
Författaren, Bruce P. Rittenhouse, (Ph.D. Theological Ethics, University of Chicago) undervisar i etik vid institutionen för filosofi och religion vid Aurora University. Han var professionell ekonom i fjorton år innan han började arbeta med kristen etik. Rittenhouse är författare till Shopping for Meaningful Lives: The Religious Motive of Consumerism (Cascade, 2013).
För att prenumerera: (få Sightings via e-post varje måndag och torsdag) klicka här, eller besök http://uchicago.us6.list-manage.com/subscribe?u=6b2c705bf61d6edb1d5e0549d&id=9e1fd51b8e.
För att kommentera: skicka ett e-postmeddelande till chefredaktören Myriam Renaud på [email protected]. Om du vill att din kommentar ska visas tillsammans med den arkiverade versionen av den här artikeln på Marty Centers webbplats, ange ditt fullständiga namn i huvuddelen av e-postmeddelandet och ange det i ämnesraden: POST COMMENT TO . För Sightings kommentarpolicy, besök: http://divinity.uchicago.edu/sightings-policies.